skrivarkurs
Skrivarsafari Da Capo!
Ja! Det blir dubbelt upp med Skrivarsafari sommaren 2013. Den första veckan i juli arrangeras Skrivarsafari på Fridhems folkhögskola i Svalöv liksom tidigare. Den följs upp veckan därpå med Skrivarsafari Da Capo, en fortsättningskurs för dig som har varit med föregående år. Du kommer att känna igen upplägget, men det blir en del nya övningar.
Du som redan har anmält dig får inom kort ett välkomstbrev. Där får du bland annat veta hur du ska förbereda dig. Det är inga konstigheter, bara kul.
Jag ska uppdatera den här sidan med nygammalt material som kan vara inspirerande om du står i valet och kvalet om du ska vara med eller ej. I skrivande stund är den första veckan nästan fulltecknad, så vänta inte för länge med att anmäla dig.
Här kan du läsa mer om kursen på Fridhems hemsida >>
Magi på Skrivarsafari #3
Det är märkligt. Här går jag hela vintern och våren och ser fram emot sommarens Skrivarsafari, och så är det förbi. Som en isbit i en sommardrink mitt i solen. Precis som tidigare år vet jag att effekterna av den kommer att vara kvar, länge, länge.
Det är lördag morgon. Yvonne och jag är kvar på Fridhems folkhögskola. Årets Skrivarsafari avslutades igår. För att köra sextio mil hem efter en sådan här upplevelse bör man vara utvilad.
Jag har fortfarande väldigt liten uppfattning om vad dessa fantastiskt modiga människor gör till vardags. Vi avslöjar inte vad vi arbetar med, inte på hela veckan. Jag hoppas och tror att skrivandet kommer att få ta plats på ett nytt sätt.
När jag kommer hem ska jag samla mig, titta igenom bilderna, läsa alla goda omdömen och fundera över om det går att skruva upp Skrivarsafarin ett snäpp så att det kan bli en version 2.0. nästa sommar
Tack alla!
/Anna-Carin
Skrivarsafari 2012 första veckan i juli
Skrivarsafari 2012 på Fridhems folkhögskola i Svalöv blir den tredje i ordningen. Jag tror att det blir lika magiskt som tidigare år. Vi kommer att inspireras av bilder, musik, guidade visualiseringar och mycket mer.
Genom att aktivera våra sinnen kan vi hitta fantasivägar in i skrivandet. Vi kommer att ägna oss åt individuella övningar och i grupp, inne och ute, på lek och allvar. Ibland delar vi våra glimrande texter, ibland behåller vi dem för oss själva.
Bli inte förvånad om det känns som att återse en gammal kär vän, eller som att besöka en plats du hade glömt att den fanns. Det kan vara omtumlande, inte minst att upptäcka att man faktiskt inte är en huvudfoting.
Du behöver inte ha skrivit en rad, men du längtar efter att få komma igång. Du har kanske skrivit i hela ditt liv, men har förlorat något på vägen. När vår skrivarsafari är över har du stoff som du kan arbeta vidare med när du kommer hem.
Skrivandet börjar inte nödvändigtvis i huvudet. Det kan lika gärna börja i foten när den nakensmyger i daggvått gräs. Kanske väcker det ett doftminne av våtvarm hammock eller ett begär efter nyplockade hallon. Vågar du prova?
Skrivarsafari 2012 går av stapeln den 2 – 6 juli. Anmäl dig på Fridhems folkhögskolas hemsida >>
Julklappstips! Skrivarsafari sommaren 2011
Nu är det bestämt. Det blir en repris av sommarens skrivarkurssuccé, Skrivarsafari, på Fridhems folkhögskola i Svalöv nästa år, 2011. Preliminärt vecka 31, alltså 1-5 augusti. Mer information om kostnader och annat praktiskt läggs ut på Fridhems folkhögskolas hemsida den 5:e januari kl.16.00. Häng på låset, det brukar bli rush.
Kan det vara den perfekta julklappen till någon du tycker om, dig själv till exempel? Ja, jag tror det.
Det blir i stort sett samma upplägg som i somras:
Skrivandet börjar inte nödvändigtvis i huvudet. Det kan lika gärna börja i foten när den nakensmyger fram i daggvått gräs. Kanske väcker det ett doftminne av varmvåt hammock, eller ett begär efter nyplockade hallon. Vågar du prova? Skrivarsafari på Fridhem i sommar blir en utflykt i det inre. Det handlar om att vara närvarande, här och nu. Att titta, lyssna, känna, dofta, uppleva genom alla sinnen och vara öppen för vad som än händer.
Genom inspirerande skrivövningar till musik, bilder, guidade visualiseringar och annat spännande hittar vi fantasivägar in i skrivandet. Du behöver inte ha skrivit en rad, men längta efter att få komma igång. Eller så har du skrivit hela ditt liv, men vill hitta nya vägar. När vår vecka är slut har du skrivit texter som du kan arbeta vidare med när du kommer hem. Det blir magiskt.
Handledare
Anna-Carin Collin, skrivarpedagog och skrivarcoach. Har gett ut boken ”365 börjor – hejdå skrivkramp!” och är medförfattare till Skrivarkalendern 2007 och 2008. Har bland annat medverkat som handledare på Orden runts skrivarkurser i Sevilla och Sitges. Utbildad psykosyntesterapeut på Psykosyntesakademin i Stockholm.
: : :
Jag hade en suverän sidekick i Eva-Britt Wennerström och jag hoppas att hon hänger med även nästa sommar!
Skrivaräventyret från insidan
”Ni är nog den konstigaste gruppen här i år”, säger Daniel Söderlind, vikarierande producent på Fridhems folkhögskola.
Jag tror att kommentaren gör oss stolta, det verkar så på garvandet i gruppen. Vi har både skrivit och ”burit oss åt.”
Ingrid, en av deltagarna i årets Skrivarsafari på Fridhems folkhögskola, berättar om kursveckan från ”insidan”.
Frossarsommar i kreativitetens tecken
Vilken sommar! Känner mig mätt. Jag har tankat och tankat och tankat, men en hel del har flödat ut också. Det har handlat mycket om kreativitet och hur man kommer i kontakt med sin egen källa. Hur gör man? Bengt Renander, kreativitetscoach och författare till flera inspirerande böcker i ämnet, höll en kurs på Fridhems folkhögskola i förra veckan. Jag var där.
Bengt menar att det är när vi är i kontakt med vårt själv som vi kan vara kreativa fullt ut. Befinner vi oss i jaget/egot påverkas vi av våra begär, våra förväntningar, rädslor, oro och tankar kring det förflutna och framtiden. I självet existerar bara det nuvarande ögonblicket, friden, acceptansen. Flummigt? Ja, kanske, men egentligen inga konstigheter.
Vi övade oss bland annat i att lyssna utan att avbryta och att spegla det vi precis hade hört till den som talat. Så enkelt, ändå en sådan aha-upplevelse för många. Inte minst för den som blir speglad. Tänk att få prata utan att bli avbruten och veta att någon lyssnar, aktivt.
Vad har lyssningsövningen med kreativitet att göra, kan man undra? Jo, man är sällan så mycket i kontakt med sitt själv som när man lyssnar på det här sättet, utan att värdera, bara spegla. Vi befinner oss ofta i egot/jaget. Det är okej, så länge vi är medvetna om att vi inte är det vi gör, att det är egenskaper och beteenden vi har. Se där, lite psykosyntes på söndagseftermiddagen.
Jag hade ungefär samma avsikt med Skrivarsafarin som också hölls på Fridhems folkhögskola tidigare i sommar. Syftet var att låta deltagarna komma i kontakt med sig själva genom upplevelsebaserade övningar i en tillåtande atmosfär. Att de skulle upptäcka skillnaden och balansen mellan varandet och görandet. Jag tror att vi lyckades, tillsammans.
Jag ser fram emot hösten där jag får utlopp för det jag har tagit in. Som det ser ut ska jag handleda en grupp skrivarelever på distans på Sörängens folkhögskola. Jag har också författarklienter som ska coachas. Jag fortsätter med min praktik som psykosyntesterapeut. Är du intresserad av att bli klient, hör av dig. Jag ska måla och skriva och umgås med min familj. Så får det bli.
Tack alla.
Tack för en fantastisk vecka!
Det är nu några dygn sedan första Skrivarsafarin avslutades. Det blev en fantastisk vecka. Vilken fin grupp! Ni var verkligen modiga, protesterade inte någon gång när jag och EB fick er att stå på stolar och berätta historier, knåda lerklumpar, rita porträtt utan att titta på papperet, ligga på rygg på marken och göra ljudmoln, gå sinnenas promenad med leopardmönstrade ögonbindlar.
Övningarna satte igång saker. På insidan. Hur förhåller man sig till sina blockeringar? Flödesskrivandet verkade vara en bra övning. Några av er kom i kontakt med något känsligt och angeläget, kanske för första gången på länge, men framför allt hade vi roligt.
Höjdpunkten var torsdagkvällen, med stompkursens uppvisning, magdansarna, Emil Jensen och vår egen myspyshörna i äppelträdgården med ”berättelser vid lägerelden”. EB och jag blev verkligen grundlurade, när vi efter en repris på ljudmolnet öppnade ögonen och den skumma sommarkvällen fick oss att se syner. Vin och choklad. Som visade sig vara sant! Tusen tack, vilken överraskning!
Vi hoppas att det blir skrivarsafari på Fridhem nästa sommar igen. Vem vet, det kanske blir någon annanstans förr än vi anar. 😉
Resan fortsätter, in i det okända
Det är intressant hur mycket man faktiskt hinner med på ett par dagar. Det känns som att vi har varit här en vecka, minst. Och hur tycker då inte deltagarna att det är, som ”jobbar” med utmaningarna som vi utsätter dem för.
Det finns en resplan och den följer vi med vissa avstickare. Idag blev det ett lysande tillfälle att skriva en riktigt klyschig kärleksförklaring, att bre på riktigt ordentligt. Några läste upp sina alster under skrattparoxysmer. Nästa steg var att skriva samma text men byta ut klyschorna mot egna, nyskapande ord. Det var lite känsligare. Då blev det ju genast personligt. Och kan man egentligen sätta ord på kärleken, så stor som den är, var en fråga som dök upp.
Vi har arbetat med våra sinnen, inifrån och ut. Tio kilo lera kom till användning. Femton personliga klot vandrade runt i vår ring. Nästa steg var att ge lerkloten karaktär, själ hade de redan, och skriva en inre monolog. Dessa karaktärer fick i nästa steg träffa Åke Karlsson, en person som vi gemensamt skapade utifrån en karaktärsmall, á la Elisabeth George. Det fina var att trots att han inte verkade så trevlig vid en första anblick, så bemöttes han med respekt och visade sig ha goda sidor. Intressant.
”Mitt skrivande som en plats” – det kan vara allt från en avfyrningsramp till en ballong som man fyller med sin luft, sin ande.
Kvällen avslutades med den suggestiva övningen ”Rum X”. Vi preparerade ett rum med diverse rekvisita. Var och en fick en minut på sig att gå in i rummet och försöka greppa stämningen, fantisera om vad som hänt där. En kontaktannons, några tarotkort, en piska, en sydväst och ett par galonbyxor modell större mm. På fredag förmiddag får vi höra resultatet.
Het inledning på Skrivarsafariveckan
Klockan tio välkomnades alla till Fridhem i sedvanlig ordning. Att se och höra Daniel, vikarierande sommarproducenten, presentera skolan och alla grupper är stor underhållning. Den här veckan pågår tio kurser, totalt etthundraåttioåtta deltagare bor på skolan och ägnar sig åt allt från stomp till att gjuta trädgårdsdesign i betong. Det är ett väloljat maskineri och mycket handlar det om personalens positiva inställning. Ingenting är omöjligt. Det smittar av sig.
Syftet med den första Skrivarsafaridagen har varit att få alla att känna sig välkomna i gruppen, att skapa en lekfull atmosfär och insikten att det finns guldkorn där man minst förväntar sig att hitta det. Vi har arbetat med flödesskrivande, hinder och begränsningar och upptäckt att det kan vara stimulerande för kreativiteten, men också motsatsen.
När värmen blev för svår på eftermiddagen satte vi oss i skuggan i äppelträdgården och fortsatte där. Det uppskattades. Skrivande, delande och en fysisk ryck-upp-mig-övning, avslutades med en frivillig skrivövning att ta med upp på rummet samt en summering av dagen. Hur känns det nu, med ett ord? Det visade att dagen hade varit en positiv upplevelse.
Fridhem är känt för sin kvällsunderhållning. Den första kvällen rivstartade personalen med improvisationsteater, en tradition. De är fantastiskt begåvade allihop, alla tidigare elever på skolan. Snabba att snappa upp publikens förslag på intriger. Dramat ”sista flyget från askmolnet”. Den terapeutiska bartendern som ska gissa sig till sina kunders problem. Imorgon kväll pratar Jan Sigurd om sitt författarskap.
Tack för idag. Ett särskilt tack till EB för fantastisk side-kickin’. Imorgon väntar nya överraskningar.
Vi ses i sommar!
Det är så spännande. Den 12:e juli i år är det dags för den allra första Skrivarsafarin på Fridhems folkhögskola i Svalöv, Skåne. Jag som ska hålla i spektaklet heter Anna-Carin Collin och brinner för allt som har med skrivande och den kreativa processen att göra.
Jag är utbildad skrivarpedagog och en av författarna bakom Skrivarkalendern 2007 och 2008 tillsammans med Ann Ljungberg, som jag också hållit skrivarkurser med. Jag handleder skrivarelever på Sörängens folkhögskola, lektörläser och försöker hinna med mina egna skrivprojekt så gott det går. Vid sidan av den här verksamheten utbildar jag mig till psykosyntesterapeut på Psykosyntesakademin i Stockholm och blir färdig till sommaren.
Jag är övertygad om att inspiration är något man kan få när som helst, var som helst – bara vi är öppna och mottagliga för intryck. Skrivandet kan lika gärna kan börja i foten, när den nakensmyger fram i daggvått gräs, som i huvudet. Förutsatt att du är medveten, här och nu, och inte grubblar över hur du ska hinna till affären innan den stänger, eller vad du ska äta till middag.
Ja, skrivandet kan vara ett slit också, men det är inte det vi ska ägna oss åt på Skrivarsafarin. Vi ska leka, gå på en inre upptäcktsfärd med våra sinnen. Det blir ungefär som att ge sig ut på safari i vildmarken. Man vet inte riktigt vad man ska möta, men spännande blir det.
Jag har själv gått ett otal skrivarkurser genom åren och tycker att Tomas Tranströmer har alldeles rätt: ”Du blir aldrig färdig, det är som det skall.” När jag nu får möjligheten att hålla i en skrivaraktivitet på Fridhem så är Skrivarsafarin precis en sådan kurs jag själv skulle vilja gå.
Jag kommer att filosofera mer om det här under våren tills vi ses. Välkommen tillbaka.
Nu önskar jag Glad Påsk!
/Anna-Carin
Skrivarsafari® 