Het inledning på Skrivarsafariveckan

Klockan tio välkomnades alla till Fridhem i sedvanlig ordning. Att se och höra Daniel, vikarierande sommarproducenten, presentera skolan och alla grupper är stor underhållning. Den här veckan pågår tio kurser, totalt etthundraåttioåtta deltagare bor på skolan och ägnar sig åt allt från stomp till att gjuta trädgårdsdesign i betong. Det är ett väloljat maskineri och mycket handlar det om personalens positiva inställning. Ingenting är omöjligt. Det smittar av sig.
Syftet med den första Skrivarsafaridagen har varit att få alla att känna sig välkomna i gruppen, att skapa en lekfull atmosfär och insikten att det finns guldkorn där man minst förväntar sig att hitta det. Vi har arbetat med flödesskrivande, hinder och begränsningar och upptäckt att det kan vara stimulerande för kreativiteten, men också motsatsen.
När värmen blev för svår på eftermiddagen satte vi oss i skuggan i äppelträdgården och fortsatte där. Det uppskattades. Skrivande, delande och en fysisk ryck-upp-mig-övning, avslutades med en frivillig skrivövning att ta med upp på rummet samt en summering av dagen. Hur känns det nu, med ett ord? Det visade att dagen hade varit en positiv upplevelse.
Fridhem är känt för sin kvällsunderhållning. Den första kvällen rivstartade personalen med improvisationsteater, en tradition. De är fantastiskt begåvade allihop, alla tidigare elever på skolan. Snabba att snappa upp publikens förslag på intriger. Dramat ”sista flyget från askmolnet”. Den terapeutiska bartendern som ska gissa sig till sina kunders problem. Imorgon kväll pratar Jan Sigurd om sitt författarskap.
Tack för idag. Ett särskilt tack till EB för fantastisk side-kickin’. Imorgon väntar nya överraskningar.